närtidenstannar.blogg.se

Så vart det Januari 2015...och 4 månader utan min kärlek....vart tar tiden vägen? Det känns som den går jättefort samtidigt som det känns som om att allt hände igår? Det är väl så att gå genom en stor sorg....om det ändå fanns en handbok....

 

Jag jobbar nu fulltid...det går riktigt bra...har jag en riktigt tung och jobbig dag kör jag på på jobbet som vanligt...när jag sedan går hem för dagen och stängen dörren till jobbet bakom mig hoppar verkligheten på mig som ett lejon på en zebra...

 

Hemma väntar min två älskade hundar....det värmer i hjärtat när jag kliver innanför dörren där de glatt hälsar mig välkommen hem <3 Tänk om jag inte hade haft dom....hade jag klarat vardagen? Hade jag orkat gå ur sängen?  Det får bli ett oskrivet blad i livets bok..

 

Jag fortsätter att gå hos Inger på Sensia...hon är till stor hjälp....så skönt att få ur sig allt till en för mig okänd människa....för inte vill jag belasta mina vänner och familj med min sorg dag ut och dag in...jag vill att även dom ska orka<3

 

Jag brukar sitta och tänka på allt som Nisse och jag aldrig kommer att få uppleva tillsammans fast vi hade planerat....det skär i hjärtat.....jag försöker att inte tänka så mycket på det...för jag glider bara längre ner i det svarta hålet då..

 

Vi har pratat om länge att vi skulle åka till Skottland ihop bara han och jag...och den resan tänker jag slutföra i framtiden.....han har vart i Skottland en gång och jagat....han berättade om den fantastiska naturen...den vill jag uppleva...och helst av allt i världen med min Nisse...men så blir det aldrig...